Kolecystit är en akut eller kronisk inflammation i gallblåsan. Inflammationen är ofta förknippad med bildning av gallstenar. Tillståndet ger smärta i högra delen av buken, muntorrhet och olika matsmältningsbesvär. Sjukdomen är vanligare hos kvinnor över 40 år. Diagnosen ställs genom anamnes, klinisk undersökning och laboratorie- samt bilddiagnostiska metoder. Vid förekomst av stenar kan kirurgi rekommenderas.
Orsaker till kolecystit
De vanligaste orsakerna till inflammation i gallblåsan är:
- Infektioner – virus, bakterier eller parasiter. Vanligast är tarmbakterier som E. coli samt Giardia lamblia. De når gallblåsan via blodet, lymfsystemet eller gallgångarna.
- Störd gallflöde – uppstår när gallan inte kan tömmas ordentligt. Detta kan bero på gallstenar, medfödda anatomiska avvikelser, förträngning i gallblåsegången, nedsatt motilitet i gallvägarna, långa matuppehåll eller fasta.
- Rubbat kolesterolutbyte
- Ärftlig benägenhet
- Reflux av bukspott – enzymer från bukspottkörteln kan skada gallblåsans väggar och orsaka s.k. enzymatisk kolecystit, som ofta förekommer tillsammans med akut pankreatit.
I cirka 90 procent av fallen är akut kolecystit kopplad till gallstenssjukdom.
Riskfaktorer
Kronisk kolecystit kan utvecklas vid:
- Förändrad position av bukorganen, exempelvis under graviditet
- Övervikt
- Ohälsosamma kostvanor
- Parasitsjukdomar (t.ex. giardiasis, ascariasis)
Klassificering
Kolecystit delas in i:
- Kalkulös – med gallstenar
- Akalkulös – utan stenar
Den kan även vara:
- Okomplicerad eller komplicerad (t.ex. empyem, gangrän, perforation, peritonit, fistlar, pankreatit, gallgångsinflammation, ikterus)
- Akut eller kronisk
Symtom vid kolecystit
Symtomen varierar beroende på sjukdomsformen.
Akut kolecystit
Debuterar oftast plötsligt. Vanliga symtom:
- Smärta i högra övre delen av buken, ofta efter felkost. Smärtan kan stråla mot höger skuldra, rygg eller bröst.
- Gallstenskolik vid blockering av gallgång av en sten – stark, intensiv smärta, rastlöshet och svårigheter att finna en bekväm position.
- Feber – normal temperatur vid gallkolik, men stiger vid inflammation.
- Dyspepsi – bitter smak, rapningar, illamående, upprepade kräkningar, diarré.
- Tecken på intoxikation – blekhet, mörka ringar under ögonen, yrsel, allmän sjukdomskänsla.
- Gulsot hos 20–40 % av patienterna vid hinder i gallflödet. Urinen blir mörk, avföringen ljus och levern förstorad. Obehandlad gallstas kan leda till leversvikt.
Akut katarral kolecystit
Relativt mild form:
- Dov smärta i högra övre buken
- Lätt feber
- Ingen frossa
- Måttligt förhöjda vita blodkroppar
Symtomen går ofta över inom några dagar med läkemedelsbehandling.
Akut flegmonös kolecystit
Allvarligare form:
- Kraftig och ihållande smärta
- Torr tunga, upprepade kräkningar
- Lätt gulaktiga ögonvitor
- Förhöjd temperatur (upp till 38 °C)
- Mörk urin
Gallblåsan fylls med var (empyem).
Akut gangrenös kolecystit
Börjar likna flegmonös kolecystit men smärtan kan tillfälligt minska, vilket ger falsk trygghet. Därefter tilltar intoxikationen och risken för peritonit ökar.
Kronisk kolecystit
Karaktäriseras av perioder med försämring och remission.
Tre svårighetsgrader:
- Lindrig – milda smärtor, skov 1–2 gånger per år, varar 2–3 veckor.
- Måttlig – uttalade besvär efter fet och stekt mat, bitter smak, illamående. Skov upp till 5–6 gånger per år.
- Svår – täta smärtattacker, feber, laboratorietecken på inflammation och ofta komplikationer.
Komplikationer
Uppträder i cirka 20 % av fallen:
- Obstruktiv kolecystit – smärta under flera timmar eller dagar vid blockering av gallgång.
- Perforation av gallblåsan – kan leda till peritonit.
- Inflammation i gallgångarna (kolangit) – feber, frossa, ikterus, klåda, mörk urin, ljus avföring, svår allmänpåverkan.
- Leversvikt och blödningar vid svår infektion.
Diagnostik
Diagnosen bygger på:
Anamnes och klinisk undersökning
Läkaren bedömer smärtans lokalisering, muskelspänning i höger del av buken och specifika tecken som ökad smärta vid palpation eller lätt dunkning.
Laboratorietester
- Blodstatus – förhöjda leukocyter, ökad sänka
- Leverprover – förhöjda nivåer av bilirubin, ALAT, ASAT, ALP, GGT
Bilddiagnostik
- Ultraljud – bedömer gallblåsans storlek, väggtjocklek, stenar och gångar
- Endoskopi vid behov
- Röntgen, CT eller MR
- Laparoskopi vid oklara fall
Behandling
Akut behandling
- Fasta under första dygnet, därefter lätt kost
- Vila
- Smärtstillande och kramplösande läkemedel
- Intravenösa vätskor för att minska intoxikation
- Antibiotika
- Leverstödjande läkemedel och vitaminer
Behandling av kronisk akalkulös kolecystit
Konservativ:
- Spasmolytika, antibiotika, enzymer
- Läkemedel som förbättrar gallflödet
- Diet och regelbundna måltider
- Växtbaserade avkok (t.ex. kamomill, valeriana)
- Fysioterapi och vid behov behandling på kurort
Kostråd vid kolecystit
- Små, regelbundna måltider
- Undvik fet, stekt och starkt kryddad mat
- Undvik kolsyrade drycker och alkohol
- Mat bör vara kokt, ångad eller ugnsbakad
Kirurgisk behandling
Vid kronisk kalkulös kolecystit, komplikationer eller otillräcklig effekt av läkemedel rekommenderas kolecystektomi – borttagning av gallblåsan.
Metoder:
- Öppen kirurgi – genom buksnitt, längre återhämtning
- Laparoskopisk kolecystektomi – modern och mindre invasiv metod med snabbare återhämtning
Efter operationen följer kostrestriktioner och fortsatt medicinsk behandling för att förebygga komplikationer.
Prognos
Vid snabb kontakt med läkare och korrekt behandling är prognosen vanligtvis god.
Förebyggande åtgärder
- Hälsosam livsstil
- Regelbunden fysisk aktivitet
- Minskad konsumtion av fet och starkt kryddad mat
- Måttlighet med alkohol
- Kontroll hos läkare två gånger om året vid kronisk kolecystit
Vanliga frågor
Vilka symtom bör man vara uppmärksam på?
Muntorrhet, illamående, kräkningar, tyngdkänsla och smärta i högra övre delen av buken är skäl att kontakta läkare.
Vilken kost rekommenderas vid kronisk kolecystit?
Små och regelbundna måltider, undvik fet, stekt och kryddstark mat samt alkohol och kolsyrat. Maten bör vara kokt, ugnsbakad eller ångad.
Vad bör man undvika?
Stark, stekt, marinerad och fet mat, starkt kaffe, te och alkohol. Det är även bra att minska mängden sötsaker.
Hur upplevs ett kolecystitanfall?
Vanligen med feber, smärta i höger övre buk, illamående, muntorrhet och kräkningar.
Hur lindrar man ett anfall?
Spasmolytika ordineras i första hand. Vila och en kort period av fasta rekommenderas. Vid behov anpassas behandlingen efter symtombilden.
