Sjukdomar

Sticksår med skärande komponent (koloto-rezanaja rana)

Ett sticksår med skärande komponent är en skada som orsakas av ett vasst föremål som både penetrerar och skär vävnaden. Vanligen uppstår detta vid knivskador, vilket skiljer dessa sår från rena sticksår eller skärsår. Skadan kan tillkomma vid brottsliga händelser eller olyckor och kan leda till allvarliga komplikationer såsom infektion och livshotande blödning. I värsta fall kan tillståndet vara dödligt.
Diagnostik och behandling måste påbörjas omedelbart för att förhindra allvarliga följder. Behandlingen är kirurgisk och syftar till att återställa vävnadernas integritet och förhindra komplikationer.

Orsaker till sticksår med skärande komponent

Skadan uppstår när ett vasst, ofta slipat föremål tränger in i kroppen och samtidigt skär vävnaden. Det är denna kombination som skiljer skadetypen från rena skär- och sticksår. Skadan ses vanligtvis i samband med våldssituationer, men kan även uppstå vid olyckor.
Vid bedömningen är föremålets form, skadans djup och lokalisation viktigare än den exakta orsaken. Utredning och behandling utförs av traumatologer och kirurger beroende på skadans placering.

Skadans mekanism (patogenes)

Vid penetrerande skada skadas huden och underliggande vävnader längs föremålets inträngningsväg. Sårkanalen är oftast djup och smal, vilket kan göra det svårt att bedöma den fulla omfattningen av vävnadsskadorna. Samtidigt är sårkanterna vanligtvis jämna.
Skadorna uppstår ofta vid våldsbrott (t.ex. bråk, rån), men kan även bero på:
  • vårdslös hantering av knivar, t.ex. vid matlagning eller köttstyckning
  • lek med vassa föremål, vanligt hos små barn
Primärt fokus ligger dock alltid på att ge snabb medicinsk hjälp, därefter fastställs skadeorsaken. Behandlingen är i regel kirurgisk och metod väljs individuellt av läkaren.

Riskfaktorer

Riskfaktorer för denna typ av sår är bland annat:
  • låg social trygghet eller riskmiljöer
  • våldsamma beteenden eller deltagande i slagsmål
  • barndom – barn saknar konsekvensförståelse
  • depression och suicidalt beteende
  • arbete med vassa föremål (kockar, slaktare, industriarbetare)
Förebyggande åtgärder handlar främst om säkerhetsrutiner, socialt stöd och tillsyn av barn.

Klassificering av skadan

Man klassificerar sticksår med skärskada enligt:

1. Lokalisation

  • sår på halsen – hög risk för dödliga blödningar
  • sår på ögon – risk för blindhet och infektion
  • sår i bröstkorgen – mycket vanliga och ofta farliga
  • sår i ryggen
  • sår i bukväggen
  • sår på armar, ben, fot, lår, underben m.m.
Bröst- och bukskador är generellt farligast eftersom vitala organ lätt skadas.

2. Antal skador

  • enstaka
  • multipla

3. Förekomst av komplikationer

  • okomplicerade
  • med kraftig blödning
  • med organframfall (t.ex. vid bukskada)

4. Skadans djup och omfattning

  • endast hud och ytlig vävnad
  • skador på muskler, nerver, kärl eller organ

Typer av sårkanaler

  • blind kanal – endast ingång
  • genomgående kanal – både in- och utgång (mer sällsynt)

Symptom

Vanliga lokala tecken:
  • måttlig till kraftig smärta
  • synlig sårkanal
  • svullnad
  • hematom (blåmärken)
Smärtan är starkast vid skador i bröstkorgen och buken, medan skador på extremiteter ofta gör mindre ont.
Allmänna symptom:
  • blodtrycksfall
  • hjärtklappning
  • yrsel och huvudvärk vid blodförlust
  • blekhet, andfåddhet
Vid djupa skador kan organspecifika symptom uppstå, exempelvis tecken på bukskada eller lungsymptom. I svåra fall utvecklas traumatisk chock.

Möjliga komplikationer

Akuta komplikationer

  • massiv blödning
  • organsskador
  • pneumotorax eller hjärtpåverkan vid bröstskador
  • kollaps eller koma

Senkomplikationer

  • infektion eller sepsis
  • nedsatt organfunktion
  • sammanväxningar
  • ärrbildning

Diagnostik

Akut diagnostik utförs direkt vid ankomst:
  • klinisk undersökning
  • kontroll av vitalparametrar
  • röntgen av thorax vid bröstskada
  • laparoskopi vid buksymtom
All diagnostik syftar till snabb bedömning av skadans allvarlighetsgrad.

Behandling

Behandling utförs av traumatolog, ortoped eller allmänkirurg. De flesta skador kräver kirurgi för att:
  • stoppa blödning
  • suturera vävnader
  • förebygga infektion
  • återställa funktion
Komplexa skador ställer höga krav på kirurgens kompetens.

Prognos

Läkningen beror på skadans omfattning:
  • Okomplicerade skador läker oftast utan större problem.
  • Komplexa skador har varierande prognos beroende på vilka strukturer som skadats.

Förebyggande åtgärder

De flesta skador sker i samband med våld. Därför kan risken minska genom:
  • att undvika riskmiljöer
  • att inte vistas ensam i mörka och öde områden
  • säker hantering av vassa föremål
  • förvaring av knivar utom räckhåll för barn

Vanliga frågor

Kan man få denna typ av sår av en skruvmejsel?

Nej. En skruvmejsel har inga skärande kanter – därför blir skadan ett sticksår, inte ett sticksår med skärande komponent.

Hur lång tid tar läkning?

Vanligen från några veckor upp till en månad, ibland längre. Tiden beror på skadans djup och omfattning.

Kan man bli helt återställd?

Ja, särskilt vid okomplicerade skador, t.ex. på armar och ben. Vid djupare skador är prognosen mer osäker men återhämtning är möjlig.

Vilka läkare behandlar skadan?

  • traumatologer
  • ortopeder
  • allmänkirurger
  • thoraxkirurger
  • bukkirurger

Behövs rehabilitering?

Ja, om muskler, nerver, senor eller organ skadats krävs rehabilitering för att återfå funktion.
Sjukdomar i rörelseapparaten och skador