Dorsalgi är inte en självständig diagnos, utan ett symtom som innebär smärta i ryggen. Tillståndet uppstår oftast i samband med sjukdomar i ryggraden – i hals-, bröst- eller ländryggens område. Smärtan är alltid sekundär och beror på en bakomliggande sjukdom eller störning.
Förutom förändringar i ryggraden kan även ryggmuskulaturen orsaka problem. Ibland upplevs smärtan som utstrålande, vilket kan vara kopplat till sjukdomar i bröst- eller bukhålan. Att fastställa den exakta orsaken till ryggsmärta är en uppgift för ortoped, traumatolog eller vid behov neurolog och andra specialistsäkra yrkesgrupper, såsom thoraxkirurg, bukkirurg eller gastroenterolog.
Behandlingen kan vara konservativ eller kirurgisk, beroende på situationen.
Orsaker till dorsalgi
Dorsalgi utvecklas oftast på grund av sjukdomar i rörelseapparaten – särskilt ryggraden eller muskulaturen. Ryggsmärta är ett vanligt tecken på olika ryggsjukdomar, såsom:
- osteokondros (degenerativa förändringar i diskarna),
- artrit,
- Bechterews sjukdom (ankyloserande spondylit),
- andra degenerativa eller inflammatoriska tillstånd.
Smärtan kan också bero på sjukdomar i inre organ och behöver inte alltid ha ett direkt samband med ryggraden. Därför är korrekt diagnos avgörande för att kunna välja rätt behandling.
Patienter med misstänkta ryggsjukdomar bör vända sig till ortoped, traumatolog eller neurolog. Vid misstanke om sjukdomar i hjärta, lungor eller mag–tarmkanalen krävs undersökning av kardiolog, pulmonolog, gastroenterolog eller annan specialist.
Eftersom dorsalgi bara är ett symtom, inte en diagnos, avgör orsaken vilken behandling som behövs.
Så utvecklas symptomen (patogenes)
Ryggsmärta kan uppstå vid många olika tillstånd, bland annat:
- Osteokondros – degenerativa förändringar i diskarna som leder till försämrad näringstillförsel och gradvis ökande smärta.
- Diskbråck och protrusioner – ofta en följd av långvariga degenerativa processer eller skador. Smärtan kan vara intensiv och ge neurologiska symtom på grund av nervpåverkan.
- Nedsatt nutrition i diskarna utan att ett bråck utvecklas.
- Inflammatoriska processer såsom artrit.
- Bechterews sjukdom – ryggradens strukturer förbenas, vilket leder till minskad rörlighet och risk för invaliditet.
- Skador och trauma mot ryggraden.
- Muskelsjukdomar i ryggen som ger liknande smärtbild som vid ryggsjukdomar.
- Sjukdomar i nacke, bröst- eller ländrygg.
- Hjärtsjukdomar, exempelvis ateroskleros, hypertoni, klaffel, rytmrubbningar.
- Lungsjukdomar, såsom infektioner, tumörer eller kroniska inflammatoriska tillstånd.
- Mag–tarmkanalens sjukdomar, exempelvis magsår, kolit, pankreatit eller leverproblem.
- Sjukdomar i urinvägarna, där smärtan ofta strålar mot ländryggen och korsbenet.
- Gynekologiska och urologiska sjukdomar.
Ryggsmärta kan alltså bero på både muskuloskeletala och helt andra medicinska tillstånd. Därför krävs ibland flera specialister för att fastställa orsaken.
Riskfaktorer
Följande faktorer kan öka risken för att utveckla dorsalgi:
- hög ålder (vanligt efter 50–60 år),
- manligt kön (till följd av livsstil och yrkesbelastning),
- felaktig kost och störningar i mag–tarmkanalen,
- tidigare urinvägsinfektioner,
- hög fysisk belastning,
- genomgångna infektioner.
Listan är betydligt längre; i praktiken finns många potentiella riskfaktorer som kan ligga bakom.
Typer av dorsalgi
Beroende på var smärtan sitter delas den in i:
- Cervikalgi – smärta i nackområdet.
- Torakalgi – smärta i bröstkorgen.
- Lumbalgi – smärta i ländryggen, korsryggen eller svanskotan.
Dorsalgi kan vara:
- vertebrogen – orsakad av ryggsjukdomar,
- icke-vertebrogen – orsakad av andra sjukdomar som ger utstrålande ryggsmärta.
Dessutom skiljer man mellan:
- äkta dorsalgi (smärta direkt från ryggen),
- falsk dorsalgi (smärta som kommer från andra organ men känns i ryggen).
Symtom på dorsalgi
Dorsalgi är ett smärtsymtom som kan variera i intensitet, lokalisering och karaktär.
Samtidiga tecken beror på den bakomliggande sjukdomen. Vid ryggsjukdomar kan symtomen innefatta:
- domningar i armar eller ben,
- nedsatt muskelstyrka,
- ”stickningar” eller krypningar i huden,
- störningar i blåsa eller tarm,
- nedsatt rörelseförmåga, pareser eller förlamning.
Diskbråck och protrusioner ger ofta en mer uttalad symtombild än exempelvis osteokondros.
Vid sjukdomar i inre organ tillkommer andra symtom, såsom:
- vid mag–tarmproblem: buksmärtor, avföringsrubbningar, illamående;
- vid urinvägssjukdomar: täta trängningar, smärta vid urinering, feber;
- vid lungsjukdomar: andfåddhet, hosta, tryck över bröstet;
- vid hjärtsjukdomar: bröstsmärtor, rytmrubbningar, tryckkänsla, blodtrycksvariationer.
Diagnosen grundas på helhetsbedömning av symtomen.
Möjliga komplikationer
Komplikationerna beror inte på själva dorsalgin, utan på orsaken bakom den. Vid ryggsjukdomar kan följande komplikationer förekomma:
- förlamning eller pares,
- känselbortfall,
- muskelsvaghet,
- nedsatt gång- och armfunktion.
Vid hjärtsjukdomar kan risk finnas för allvarliga arytmier, hjärtinfarkt eller hjärtstopp.
Vid mag–tarmproblem finns risk för blödningar, cancerutveckling och näringsbrist.
Långvarig ryggsmärta leder dessutom ofta till försämrad livskvalitet och begränsad rörelseförmåga.
Diagnostik
Diagnostiken utförs av ortoped eller traumatolog, och vid behov av andra specialister. Undersökningarna kan omfatta:
- röntgen av ryggen,
- MR eller CT,
- ultraljud av halsens och huvudets kärl,
- elektronmyografi (ENMG),
- ultraljud av bukorganen,
- röntgen av bukhålan,
- EKG och ultraljud av hjärtat vid misstänkt hjärtsjukdom.
Val av undersökning beror på misstänkt orsak till smärtan.
Behandling av dorsalgi
Behandlingen riktas mot den primära sjukdomen som orsakar smärtan.
Vid sjukdomar i rörelseapparaten används:
- antiinflammatoriska läkemedel,
- preparat som förbättrar broskets näring,
- fysioterapi, träning (sjukgymnastik) och massage.
Vid diskbråck med uttalad nervpåverkan kan kirurgi krävas.
Vid hjärt-, lung- eller mag–tarmrelaterade tillstånd krävs behandling av respektive specialist.
Symtomlindring
Smärtan kan dämpas med:
- analgetika,
- icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID),
- muskelavslappnande medel.
Men detta behandlar endast symtomen, inte grundorsaken.
Prognos och förebyggande
Prognosen beror helt på det bakomliggande tillståndet. Lumbalgi och annan dorsalgi kan leda till neurologiska komplikationer om den inte behandlas.
Vid korrekt och tidig behandling är chansen stor att både smärtan och den ursprungliga sjukdomen försvinner eller förbättras avsevärt.
Förebyggande åtgärder inkluderar:
- regelbunden fysisk aktivitet,
- viktkontroll,
- behandling av sjukdomar som kan orsaka ryggsmärta,
- regelbundna hälsokontroller.
Vanliga frågor
Är dorsalgi en diagnos?
Nej. Dorsalgi är ett symtom som innebär ryggsmärta. Orsaken kan vara ryggraden, musklerna eller sjukdomar i bröst- eller bukhålan.
Hur behandlas dorsalgi?
Smärtan lindras, men den viktigaste delen är att behandla den bakomliggande sjukdomen. Utan detta kommer symtomen sannolikt tillbaka.
Vilken läkare ska man vända sig till?
Vid misstänkta ryggproblem – till ortoped eller traumatolog.
Vid hjärtproblem – kardiolog.
Vid lungproblem – pulmonolog.
Vid mag–tarmbesvär – gastroenterolog.
Kan man behandla smärtan själv?
Man kan lindra smärtan, men utan diagnos är det endast tillfälligt. För att lösa problemet långsiktigt krävs medicinsk utredning och riktad behandling.
