Bröstkorgsdeformationer är en grupp av tillstånd där formen och den normala anatomin i bröstbenet och den övre delen av bålen är förändrad. Det finns flera olika typer av deformationer. Den mest betydande och potentiellt farliga varianten är trattformad bröstkorg, som tillsammans med kölformad bröstkorg är de vanligaste typerna. Deformationer kan ge olika symtom, men många personer har inga besvär alls. I sådana fall är problemet främst estetiskt och kräver inte alltid behandling.
Utredning och behandling av bröstkorgsdeformationer sköts främst av ortopeder och traumatologer. Vid behov kan även kardiologer, lungläkare och thoraxkirurger kopplas in, särskilt om det finns sekundära hjärt- eller lungproblem.
Orsaker till bröstkorgsdeformationer
Bröstkorgsdeformationer kan vara medfödda eller förvärvade.
Medfödda orsaker:
Tillståndet utvecklas redan under fosterstadiet och kan bero på:
- utvecklingsavvikelser i ryggraden
- felaktig form eller struktur av revbenen
- bristande utveckling av muskulaturen i bröstkorgens övre del
Förvärvade orsaker:
Dessa utvecklas senare i livet och kan bero på:
- rakit (D-vitaminbrist), som påverkar benens form och styrka och ofta ger förändringar redan i barndomen
- tuberkulos i skelettet och andra infektioner som kan orsaka grova deformiteter
- trauman mot bröstkorgen, där deformationer uppstår som följd av skador
- skolios och andra förändringar i ryggraden
- övriga sjukdomar i ryggrad och skelett
De bakomliggande mekanismerna omfattar förändringar i bröstbenets form, i benstrukturerna och i muskelvävnaden.
Riskfaktorer
Faktorer som ökar risken för att en deformation utvecklas eller förvärras är bland annat:
- tidigare bröstkorgstrauma, även om skadan skedde långt tillbaka
- ryggproblem såsom skolios eller kyfos
- bristfälligt näringsintag, särskilt under barndomen då ben och muskler fortfarande utvecklas
- både överdriven och otillräcklig fysisk belastning
- ämnesomsättningssjukdomar
- vissa läkemedel som påverkar benvävnadens kvalitet
Observera:
När flera orsaker och riskfaktorer förekommer samtidigt blir tillståndet oftast mer uttalat och svårare att korrigera. Vid misstanke om deformation bör man inte vänta med att söka vård — en första bedömning görs hos allmänkirurg eller ortoped.
Klassifikation och typer av bröstkorgsdeformationer
Den vanligaste indelningen omfattar två huvudtyper:
1. Trattformad bröstkorg (pectus excavatum)
Bröstbenet sjunker inåt, vilket gör att bröstet ser insjunket ut. Detta kan ge kosmetiska besvär men även allvarliga funktionella problem såsom:
- kompression av hjärta och lungor
- nedsatt andning
- cirkulationsstörningar
2. Kölformad bröstkorg (pectus carinatum)
Bröstbenet buktar framåt, så kallad ”fågelbröst”. Tillståndet är oftast mindre farligt och ger mest estetiska besvär.
Andra, mer sällsynta typer:
- platt bröstkorg
- paralytisk bröstkorg
- emfysematös bröstkorg
- kyfoskolotisk bröstkorg
- ”båtformad” bröstkorg
Både kölformad och trattformad bröstkorg delas in i tre grader — från mild kosmetisk förändring till uttalade deformiteter som påverkar hjärta och lungor.
Efter uppkomst delas tillstånden in i:
- Medfödda – finns redan vid födseln
- Förvärvade – utvecklas senare i livet
Symtom
Symtomen varierar beroende på typ av deformation.
Vid kölformad bröstkorg kan man se:
- ökad trötthet vid fysisk ansträngning
- lätt andfåddhet
- svaghet
- ibland försenad fysisk utveckling hos barn
Hjärtat kan anta en droppform, men allvarliga hjärt-lungproblem är ovanliga.
Vid trattformad bröstkorg är symtomen ofta mer uttalade:
- hjärtrytmrubbningar, ischemiska besvär
- andningssvårigheter, även attacker av andnöd
- tydligt kosmetiskt problem
Trattformad bröstkorg är således medicinskt farligare eftersom den kan pressa ihop inre organ.
Möjliga komplikationer
Komplikationer förekommer främst vid trattformad bröstkorg och kan inkludera:
- hjärtproblem (ischemi, arytmier, ökad risk för plötslig hjärtdöd)
- lungproblem (andningssvårigheter, andnöd, risk för respiratorisk svikt)
Vid kölformad bröstkorg är komplikationer oftast mindre uttalade eller helt frånvarande.
Diagnostik
Utredning görs av ortoped eller traumatolog och omfattar:
- fysisk undersökning
- genomgång av sjukhistoria
- visuell bedömning av bröstkorg, ryggrad, muskler och ben
Instrumentella undersökningar som kan behövas:
- röntgen
- MR eller CT
- hjärtultraljud (EKO)
- EKG
- lungfunktionsprov (spirometri/FVD)
Blodprover används sällan eftersom de inte ger relevant information.
Behandling
Behandling baseras på tillståndets svårighetsgrad och patientens ålder.
Den mest effektiva perioden för korrigering:
6–12 års ålder, då bröstkorgen fortfarande växer.
Behandlingsalternativ:
- kirurgisk korrigering – vanligast och mest effektivt
- ortopediska kompressions- eller lyftsystem – möjliga men ofta resurskrävande och dyra
Viktigt:
Om deformationen är mild och inte påverkar hjärta eller lungor behövs oftast ingen behandling.
Hos vuxna är korrigering svårare, tar längre tid och ger inte alltid full effekt.
Prognos
- Hos barn kan bröstkorgen ofta korrigeras relativt skonsamt med goda långsiktiga resultat.
- Ju äldre patienten är, desto svårare blir behandlingen.
- Vid avancerade fall återstår ibland endast symtomlindrande behandling.
Förebyggande åtgärder
Förebyggandet innefattar:
- undvika skador mot bröstkorgen
- näringsriktig kost, särskilt under uppväxten
- snabb behandling av ämnesomsättningssjukdomar och infektioner
- tidig behandling av ortopediska problem
Vanliga frågor
Kan man låta bli att behandla tillståndet?
Ja, om det inte finns några funktionella störningar från hjärta eller lungor. I sådana fall är behandlingen rent estetisk och inte medicinskt nödvändig.
Leder alla deformiteter till funktionsnedsättning?
Nej. Funktionsnedsättning uppstår endast om hjärt- eller lungfunktionen är nedsatt och ingen behandling ges. Den största risken är hjärt-lungsvikt, som kan vara livshotande.
Är fullständig läkning möjlig?
Ja, särskilt vid milda former och om behandling startas tidigt i livet.
Vilka läkare behandlar bröstkorgsdeformationer?
Ortopeder och traumatologer är huvudspecialisterna. Vid behov deltar även kardiologer, lungläkare och thoraxkirurger.
Hur lång tid tar behandlingen?
Kirurgisk korrigering kan ta flera månader.
Ortopediska behandlingsmetoder kan ta upp till ett år.
Behandlingen är nästan alltid långvarig och kräver tålamod.
