Kessonsjuka är en akut och potentiellt livshotande skada som uppstår när kroppen utsätts för ett snabbt tryckfall – och mer sällan ett hastigt tryckökning. Tillståndet förekommer främst hos personer som dyker: dykare, sportdykare och yrkesdykare, men det kan i sällsynta fall uppstå även i andra situationer. När trycket förändras abrupt frigörs gaser i blodet, vilket kan leda till barotrauma och skador på vävnader och organ i varierande svårighetsgrad. Utan snabb behandling kan kessonsjuka leda till bestående funktionsnedsättning eller död. Risken är högre hos äldre personer och hos individer med nedsatt allmäntillstånd.
Diagnostik och behandling utförs främst av ortopeder och akutspecialister. Eftersom komplikationer kan utvecklas snabbt krävs vård omedelbart och alltid i sjukhusmiljö.
Orsaker till kessonsjuka
Kessonsjuka – även kallad dekompressionssjuka – orsakas av en hastig förändring av atmosfärstrycket. När trycket sjunker för snabbt frigörs gaser, framför allt kväve, i blodet i form av bubblor. Dessa bubblor kan utlösa en kedjereaktion:
- klumpning av trombocyter
- bildning av blodproppar
- försämrad blodcirkulation
- syrebrist i vävnader
Utan snabb diagnostik och behandling ökar risken för allvarliga komplikationer avsevärt.
Patofysiologi
Flera mekanismer ligger bakom utvecklingen av kessonsjuka:
- kraftig tryckförändring
- gas som frigörs i blod och vävnader
- trombocytadhesion och proppbildning
- intravaskulär koagulation
Under normala förhållanden är gaser lösta i blodet. Vid snabb tryckminskning ”kokar” blodet i praktisk mening: gaserna frigörs i form av bubblor. Dessa bubblor fungerar som kärnor där trombocyter samlas, vilket leder till proppbildning. Proppar kan blockera kärl i hjärnan, ryggmärgen, benen, hjärtat och andra organ. Det kan resultera i stroke, hjärtinfarkt, pulmonell emboli och akut cirkulationssvikt.
Vid svåra fall kan blodet börja koagulera direkt inne i kärlen, vilket kan orsaka blödningar och vävnadsskador.
Riskfaktorer
Trots liknande dykförhållanden drabbas inte alla dykare. Individuella faktorer spelar stor roll:
- Alkoholkonsumtion: påverkar blodets gasbalans och ökar risken för bubbelbildning
- Hyperkapni (förhöjt CO₂): ansamling av inerta gaser i blodet
- Nedkyld kropp: sänkt blodcirkulation, långsammare gasutvädring
- Hög ålder: försämrade kompensationsmekanismer
- Övervikt och höga blodfetter
- Högt eller lågt blodtryck, hjärt–kärlsjukdomar
- Intensiv fysisk ansträngning före dykning
- Hormonella rubbningar eller endokrina sjukdomar
- Uttorkning: försämrar blodets viskositet och flöde
🛈 Viktig information:
Kessonsjuka är främst ett problem för dykare. Den kan i princip uppstå från cirka 10 meters djup, men den individuella risken varierar beroende på många biologiska och tekniska faktorer.
Klassificering
Man brukar skilja mellan fyra svårighetsgrader:
- Lätt: muskelsmärta, ledvärk, huvudvärk. Tillståndet är helt reversibelt.
- Måttlig: samma symtom men mer uttalade. Övergående synstörningar kan förekomma.
- Svår: snabbt insjuknande. Symtom från nervsystemet, inre blödningar, ryggmärgskompression.
- F fatal (livshotande): vid mycket snabb uppstigning. Lung- och hjärtsvikt, massiva blödningar. Död kan inträffa inom minuter.
Det finns även en klinisk klassificering utifrån vilket organsystem som domineras av skador:
- hjärt–kärlsystemet
- ryggmärgen
- hjärnan
- mag–tarmkanalen
- synorganet
- leder och muskler
Symtom
Symtomen beror på mängden gas som frigjorts och var bubblorna fastnar.
Lätt och måttlig kessonsjuka (1–6 timmar efter uppstigning):
- hudklåda
- ökad svettning
- fet hud på grund av tillfälligt blockerade talgkörtlar
- muskelvärk
- ledvärk
- huvudvärk
Måttlig till svår:
- yrsel, balansstörningar (labyrintit, Ménières liknande symtom)
- synrubbningar: dimsyn, ”flugor”, slöja framför ögonen
- öronsus (tinnitus), hörselnedsättning
- neurologiska symtom liknande stroke
Svära till livshotande former:
- förlamningar
- svår påverkan på andning och cirkulation
- hjärtinfarkt, stroke
- lungskador, massiva blödningar
- medvetslöshet
Komplikationer
Vid allvarliga fall:
- akut hjärtinfarkt
- stroke
- förlamningar
- kvävning vid snabb symtomprogress i vatten
Senare komplikationer kan omfatta:
- lunginflammation
- kronisk ledskada/arthros
- myokardit
- hjärt–kärlkomplikationer
Utan behandling är prognosen allvarlig.
Diagnostik
Diagnosen ställs av läkare med erfarenhet av traumasjukvård. Undersökningar kan omfatta:
- anamnes och klinisk bedömning
- röntgen för att upptäcka gasbubblor i blodet
- EKG, ultraljud av hjärta och kärl
- MRT vid neurologiska symtom
Här är tidsfaktorn avgörande — patientens tillstånd kan försämras minutiöst.
Behandling
Den primära behandlingen är rekoppression i tryckkammare.
Patienten placeras i en barokammare, där trycket återställs till motsvarande dykdjup. Därefter sänks trycket långsamt och kontrollerat. Vid svårare fall upprepas proceduren flera gånger.
Behandling utförs alltid av specialiserade läkare.
Prognos
- Lätt och måttlig form: god prognos, full återhämtning är vanlig.
- Svår form: dödlighet 30–50 %.
- F fatal form: dödlighet över 50 %.
Snabb medicinsk insats förbättrar överlevnadschanserna betydligt.
Förebyggande
- gradvis uppstigning vid dykning
- undvik stress, alkohol och överansträngning
- bibehåll god vätskebalans
- rätt förberedelse inför djupdykning
- följ alla säkerhetsrutiner och dyktabeller
Vid misstänkta symtom ska vård omedelbart sökas.
Vanliga frågor
Kan man få kessonsjuka av flygningar eller hissar?
Nej. Tryckförändringarna är alldeles för små för att orsaka dekompression.
Kan kessonsjuka vara dödlig?
Ja. Svåra former innebär hög risk för död, ibland över 50 %.
Vilka läkare behandlar kessonsjuka?
Framför allt ortopeder och akutspecialister, men även arbets- och miljömedicin samt intensivvårdsläkare.
Kan tillståndet gå över av sig självt?
Milda fall kan förbättras spontant. Svårare former gör det inte — och utan behandling kan patienten avlida innan kroppen hinner återhämta sig.
Hur lång tid tar behandling och återhämtning?
Mellan några dagar och en vecka vid milda fall. Vid svåra tillstånd kan återhämtningen ta mycket längre tid.
