En fraktur i bröstryggen är en relativt vanlig skada på ryggraden som uppstår vid starkt fysiskt våld mot ryggens strukturer. Tillståndet förekommer mer sällan än frakturer i ländryggen, men oftare än frakturer i halsryggen. Jämfört med många andra typer av ryggskador är bröstfrakturer ofta mer stabila, vilket förklaras av bröstryggens anatomiska egenskaper. Symtomen kan ibland vara otydliga eller helt saknas, och sådana så kallade tysta frakturer innebär ofta en större risk för komplikationer.
Undersökning och vidare behandling utförs av ortoped eller traumatolog. Vid misstanke om nervpåverkan eller behov av kirurgi kan även en rygg- eller neurokirurg behöva delta i vården.
Orsaker till fraktur i bröstryggen
Frakturer i bröstkotorna kan uppstå på grund av yttre trauma eller som följd av underliggande sjukdom. Därför delas de in i traumatiska och patologiska frakturer.
Traumatiska frakturer uppstår vid kraftig yttre påverkan som överstiger ryggradens naturliga stabilitet.
Patologiska frakturer utvecklas på grund av sjukdomar i skelettet, tumörer eller andra destruktiva processer.
Bedömning av orsaker och utlösande faktorer görs av läkare, och diagnostiken är vanligtvis okomplicerad.
Hur skadan uppstår
Frakturer i bröstryggen kan orsakas av:
- Fall från höjd där kraften går från benen upp i ryggraden. Ofta förekommer samtidigt frakturer i nedre extremiteterna.
- Fall på sätesmusklerna, vilket kan leda till överförd kraft direkt mot ryggraden.
- Trafikolyckor, där bröstet eller ryggen slår mot bilens interiör. Då ses ofta kombinerade skador.
- Direkt slag mot bröst eller rygg.
- Tungt föremål som faller på axlar eller bröstkorg, exempelvis istappar eller snömassor från tak.
Patologiska frakturer utvecklas vid tillstånd som:
- tuberkulos i skelettet
- primära tumörer eller metastaser i kotkropparna
- tumörer i ryggmärgen eller nervvävnaden
Riskfaktorer
Flera faktorer ökar risken för fraktur i bröstryggen:
- degenerativa sjukdomar i ryggraden, såsom osteokondros eller diskbråck
- sjukdomar i rörelseapparaten som påverkar skelettkvaliteten, inklusive osteoporos
- hög ålder – äldre kan drabbas även vid lindrigt fall, till exempel från en stol
- intensiv idrott, exempelvis gymnastik
- riskfyllda yrken, där ryggen regelbundet utsätts för belastning eller fallrisk
Klassificering av bröstfrakturer
Bröstfrakturer delas in enligt flera kriterier.
Efter typ av kraftpåverkan
- Kompres sionsfraktur – den vanligaste formen, uppstår vid kraftigt tryck på kotan. Ofta relativt stabil.
- De kompres sionsfraktur – ovanligare och oftare förenad med neurologiska problem.
Efter lokalisation i kotan
- fraktur i kotkroppen
- fraktur i taggutskotten
- kilformig fraktur (vanlig vid kompression)
Efter kontakt med yttre miljö
- Slutna frakturer – vanligast
- Öppna frakturer – mycket ovanliga men betydligt allvarligare
Efter neurologiska symtom
- Kom pli cerade frakturer – med nervpåverkan
- Ok om pli cerade frakturer – utan neurologiska symtom
Efter fragmentering
- enkla frakturer
- splitterfrakturer
- multipla frakturer i bröstryggen
Symtom
Symtomen beror på om ryggmärg eller nervrötter påverkats.
Vanliga symtom vid okomplicerade frakturer
- smärta i bröst- eller ryggområdet
- svaghet
- nedsatt rörlighet och smärta vid böjning eller sträckning
- känsla av tryck eller tyngd i bröstet
- svullnad över det skadade området
Neurologiska symtom vid nervpåverkan
- känselstörningar i armar eller ben
- pareser eller förlamning
- andningssvårigheter
- problem med blåsa eller tarm
- i svåra fall total förlamning
Vid patologiska frakturer kan symtomen vara mycket milda eller saknas.
Möjliga komplikationer
Komplikationer kan inkludera:
- instabilitet i kotan
- neurologiska skador
- hjärt- och andningspåverkan i svåra fall
- invaliditet eller dödsfall vid allvarliga skador
Vid kompressionsfrakturer är risken för komplikationer under 10%, medan den vid dekompressions- eller splitterfrakturer överstiger 90%.
Diagnostik
Diagnostiken börjar med klinisk undersökning, bedömning av symtom och sjukdomshistoria. Därefter följer:
- Röntgen – förstahandsmetod
- CT – om röntgen inte ger tydliga svar
- MRI – för att bedöma eventuell nervskada
Undersökningarna görs skonsamt för att undvika att förvärra skadan.
Behandling
Behandling sker under ledning av ortoped eller traumatolog. Vid neurologiska skador deltar neurokirurg.
Konservativ behandling
- stabiliserande korsett eller bandage
- smärtstillande
- skonsamt rörelseschema
- skelettsträckning i vissa fall
- efter vårdtiden följer rehabilitering
Kirurgisk behandling
Operationen syftar till att stabilisera kotan och avlasta ryggmärgen. Den görs på specialistklinik och är ofta tekniskt krävande.
Prognos
Okomplicerade frakturer läker oftast helt utan följder. Vid komplicerade eller splitterfrakturer varierar prognosen – risken för kvarstående funktionsnedsättning är högre.
Förebyggande åtgärder
- säker körning
- användning av skyddsutrustning vid idrott
- säker arbetsmiljö
- undvika onödiga fall och belastningar
Vanliga frågor
Leder fraktur i bröstryggen alltid till invaliditet?
Nej. Med korrekt och tidig behandling är risken liten, men vid allvarliga eller obehandlade frakturer kan det hända.
Hur länge varar behandlingen?
Läkningstiden beror på skadans typ, patientens ålder och hälsotillstånd samt när behandlingen påbörjats. Vanligen tar det flera månader.
Vem ska man kontakta vid misstänkt fraktur?
Ring ambulans och undvik rörelse tills hjälp anländer. Diagnos och behandling utförs av ortoped, traumatolog eller neurokirurg.
Hur länge varar rehabiliteringen?
Rehabiliteringen kan ta upp till ett halvår eller längre, beroende på skadans omfattning.
Är full återhämtning möjlig?
I mer än hälften av fallen – ja. Återhämtning kräver dock att alla medicinska rekommendationer följs och att behandlingen sker under professionell övervakning.