Sjukdomar

Hemartros

Hemartros uppstår när blod ansamlas i en ledhåla. Detta kan ske efter en skada, vid störningar i blodets koagulation, vid inflammatoriska ledsjukdomar eller som en följd av andra patologiska processer i kroppen.
När blod samlas i en led orsakar det smärta, svullnad, nedsatt rörlighet och andra besvär. Behandlingen beror på orsaken och kan innefatta medicinering, fysioterapi eller kirurgiska ingrepp.
Vid misstanke om hemartros rekommenderas att kontakta en ortoped eller traumatolog för diagnostik och korrekt behandling.

Orsaker till hemartros

De vanligaste orsakerna är:
  • ledskador vid trauma eller olyckor
  • koagulationsrubbningar, exempelvis vid hemofili, leversjukdomar eller vid användning av antikoagulantia
  • inflammatoriska ledsjukdomar såsom artrit eller synovit
  • andra patologiska tillstånd, exempelvis tumörer eller medfödda ledavvikelser

Riskfaktorer

Riskfaktorer för hemartros inkluderar:
  • genetiska koagulationssjukdomar (t.ex. hemofili)
  • kraftiga blåmärken eller upprepade ledtrauman
  • användning av blodförtunnande läkemedel
  • förekomst av artrit eller andra inflammatoriska ledbesvär
  • tidigare hemartros
  • hög fysisk belastning, särskilt vid idrotter med repetitiva rörelser eller risk för meniskskador
  • koagulationsrubbningar till följd av sjukdom eller medicinering
  • vissa medfödda sjukdomar eller leddefekter
  • störningar i skelettets tillväxt

Patogenes

Patogenesen vid hemartros innebär att blod läcker in i ledhålan. Detta kan förekomma i axel-, knä-, armbågs-, fotleds- och höftleder samt i fingerleder. Blodet ökar mängden och viskositeten på ledvätskan, vilket stör normal ledfunktion och leder till inflammation. Om tillståndet inte behandlas kan det resultera i broskdestruktion och leddeformitet.

Typer av hemartros och kliniska tecken

De vanligaste kliniska mekanismerna och tecknen är:
  • skada på blodkärl
  • blodläckage in i leden
  • trycksänkning i ledhålan
  • svullnad
  • irritation av nervändar som orsakar smärta
  • nedsatt rörlighet
  • aktivering av inflammatoriska processer

Symtom

Symtom på hemartros kan vara:
  • smärta
  • svullnad, rodnad eller hematom
  • nedsatt rörlighet
  • stelhetskänsla
  • ibland förkortad extremitet på grund av svullnad
  • blodansamling kan i vissa fall synas genom huden
  • allmänpåverkan vid större blödningar

Komplikationer

Möjliga komplikationer:
  • deformering av knäleden
  • nedsatt ledfunktion
  • utveckling av artros
  • försämrad livskvalitet på grund av smärta och rörelsebegränsning
  • inflammatoriska processer
  • ledinfektion

Utförligare beskrivning av komplikationer

Artrosutveckling: Upprepade blödningar i en led kan skada brosket och leda till artros med ökande smärta och stelhet.
Infektion: Blod i leden kan skapa en miljö där bakterier lättare växer, vilket kan leda till infektion som ibland kräver kirurgi.
Nervkompression: En kraftig blödning kan trycka på nerver och orsaka smärta, domningar eller känselbortfall.
Leddeformitet: Återkommande hemartroser kan leda till permanent deformation av leden.
Rörelseinskränkning: Hemartros kan göra att leden rör sig sämre och bidra till långsiktiga funktionsnedsättningar.
Ventrombos: Tillståndet kan öka risken för venös trombos, som i värsta fall kan leda till stroke eller lungemboli.
Anafylaktisk chock: Sällsynt, men möjligt vid svåra komplikationer och kräver akut vård.

Diagnostik

Diagnosen hemartros ställs med hjälp av:
  • fysisk undersökning och anamnes
  • röntgen
  • ultraljud
  • MR (mest exakt)
  • synovialbiopsi i sällsynta fall
Viktigt:
Om knät inte går att böja eller räta ut ska man undvika självbehandling. Detta kan tyda på ett allvarligt ortopediskt tillstånd.

Behandling

Behandling av akut hemartros innefattar:
  • kyla (isbehandling)
  • vila
  • avlastning med kryckor eller ortoser
  • antiinflammatoriska läkemedel
  • punktion av leden (tappning av blod)
  • kirurgi i svåra fall

Kirurgisk behandling

Kirurgiska metoder kan omfatta:
  • aspiration av blod med nål och spruta
  • artroskopi (minimalinvasiv kirurgi)
  • öppen kirurgi vid större skador
  • rekonstruktiva ingrepp på ligament, brosk eller ben
  • postoperativ rehabilitering

Prognos

Prognosen beror på:
  • mängden blödning
  • hur snabbt behandlingen påbörjas
  • förekomst av komplikationer eller andra sjukdomar
Hemartros kan leda till:
  • osteoartros
  • minskad rörlighet
  • långvarig funktionsnedsättning
Tidigt insatt behandling minskar risken för komplikationer avsevärt.
Patienter med hemofili eller stora blödningar kan ha sämre prognos och ibland behöva kirurgi.

Förebyggande åtgärder

Rekommenderas:
  • undvika trauma och blåmärken
  • fysisk aktivitet och hälsosam livsstil
  • näringsrik kost med vitaminer och mineraler
  • skyddsutrustning vid sport och riskfyllda aktiviteter
  • behandling av ledsjukdomar i tid
  • förebyggande av övervikt
  • ergonomiskt utformat arbete

Rehabilitering

Rehabiliteringen omfattar:
  • muskelstärkande och rörlighetsövningar
  • gradvis ökad belastning
  • lokal behandling med is, massage
  • fysioterapeutiska metoder: ultraljud, elektrisk stimulering, dränagemassage
  • användning av ortoser vid aktivitet
  • kost som dämpar inflammation
  • regelbunden uppföljning hos läkare

Vanliga frågor och svar

Kan hemartros uppstå utan skada?

Ja, det är möjligt vid koagulationsrubbningar eller vissa sjukdomar. Förebygg genom att undvika skador, använda skyddsutrustning och behandla ledsjukdomar i tid.

Kan man förhindra hemartros om man har riskfaktorer?

Inte alltid, men risken kan minskas. Ökad ledsvullnad, smärta, blåmärken och rörelsebegränsning kan indikera ett allvarligt tillstånd. Knäleden är mest utsatt eftersom den belastas hårt och inte skyddas av mjukvävnad.

Hur vet man om det finns blod i knät?

MR är den mest tillförlitliga metoden. Ultraljud eller röntgen används vid lindriga fall. Artroskopi görs vid svår diagnostik. Obehandlad hemartros kan ge permanent ledförstöring. I lindriga fall kan man behandla utan operation, men svåra fall kräver kirurgi.

Hur lång är rehabiliteringstiden?

Beroende på ingreppet kan den vara flera veckor till månader. Punktion av knäleden är en vanlig behandlingsmetod där blod avlägsnas och läkemedel som Kenacort eller Hydrokortison injiceras.

Hur vet man att det inte finns vätska i knät? Kan man gå om det finns vätska?

Brist på ledvätska leder till stelhet, knäppningar, smärta och degenerativa förändringar. För mycket vätska leder till svullnad och smärta – detta kallas effusion och kräver behandling.
Sjukdomar i rörelseapparaten och skador