Yttre blödning är ett tillstånd där blod rinner ut från skadade blodkärl och lämnar kroppen genom en öppning i hud eller vävnad. Detta är ett potentiellt livshotande tillstånd och kräver i många fall omedelbar medicinsk hjälp. Den farliga aspekten är förlusten av röda blodkroppar och minskningen av den cirkulerande blodvolymen. Utan snabb vård kan blodtrycket falla, vilket leder till nedsatt blodförsörjning till hjärnan och andra vitala organ. Yttre blödning kan orsakas av både sjukdomar och olika typer av trauma.
Den vanligaste orsaken är skador. Utredning och behandling utförs av kirurg eller akutspecialist. Behandlingen kan omfatta kompressionsförband, kirurgiska åtgärder, tamponad och andra tekniker.
Orsaker till yttre blödning
Yttre blödning delas in i tre huvudkategorier: kapillär, venös och arteriell. Varje typ uppstår av olika skäl.
Kapillär blödning
Vanliga orsaker:
- ytliga skador såsom skrubbsår, mindre skärsår eller brännskador
- sjukdomar som påverkar blodets koagulationsförmåga, exempelvis von Willebrands sjukdom eller immunologiska rubbningar
- inflammatoriska processer, hormonella störningar eller tumörsjukdomar
Venös blödning
Kan uppstå vid:
- sår där huden brustit
- öppna frakturer där en vass benkant skadar en ven
- kraftiga kontusioner efter exempelvis trafikolyckor
- sjukdomar i benen som påverkar blodkärlens integritet
Arteriell blödning
Utlöses ofta av:
- skottskador
- kraftiga trauman vid exempelvis trafikolyckor
- fall från höjd eller krosskador
Typer av yttre blödning
Arteriell blödning
Blodet är klarrött och pulserar i takt med hjärtats slag. Vid skada på större artärer kan blodet spruta i kraftiga pulserande strålar. Trycket i artärerna är högt, vilket gör att blödningen sällan upphör av sig själv. Utan snabb vård finns stor risk för omfattande blodförlust och död.
Venös blödning
Blodet är mörkrött och rinner jämnt ur såret. Vid skada på en större ven kan strålen ha en lätt pulserande rytm. Koagel bildas, men sköljs ofta bort av blodflödet.
Kapillär blödning
Ger en jämn, långsam blödning liknande små droppar. Blodet är ljust rött. Denna typ är vanligtvis ofarlig och kan stoppas med vanliga förband.
Observera
Venös blödning kan ibland stoppas själv, men processen är långsam. Patienten behöver snabb medicinsk bedömning och bör uppsöka vård.
Yttre dold blödning
Vid denna form kommer blodet från ett inre organ som har kontakt med kroppens utsida, exempelvis lungor, livmoder, mage eller tarmar. Symtomen kan vara dolda till en början. Blod kan uppträda vid hosta, avföring eller urinering.
Kombinerad blödning
Här förekommer artär-, ven- och kapillärblödning samtidigt. Detta ses ofta vid mycket allvarliga trauman, exempelvis amputationer.
Klassificering efter blodförlust
- Lindrig: upp till ca 15 % blodförlust. Patienten är vid medvetande och upplever ofta endast liten påverkan.
- Måttlig: upp till ca 20 %. Blodtrycket sjunker, pulsen ökar, huden blir blek och kall, yrsel och svaghet är vanliga.
- Allvarlig: upp till ca 40 %. Snabb andning, kraftig puls, blåaktiga läppar och extremiteter, förvirring och svår törst.
- Massiv: upp till ca 70 %. Trådsmal puls, mycket lågt blodtryck, blek och blåaktig hud, medvetandesänkning.
- Livshotande: över 70 % blodförlust. Ytterst svag puls, ytlig snabb andning, kalla vita hudområden, vidgade pupiller, risk för krampanfall och död.
Symtom vid yttre blödning
Symtomen varierar beroende på vilken typ av kärl som är skadat:
- Kapillär blödning: långsam blödning som oftast stannar av själv
- Venös blödning: jämnt flöde av mörkt blod, ibland pulserande
- Arteriell blödning: ljusrött blod som pulserar kraftigt i strålar
Möjliga komplikationer
- störd hjärt-kärlfunktion
- försämrad syresättning av hjärnan
- utveckling av blodbrist (anemi)
- risk för chock vid större blodförlust
Diagnos
Diagnosen ställs vanligen snabbt då blödningen är synlig. Läkarens uppgift är att bedöma hur omfattande blodförlusten är. Psykologiska faktorer spelar också roll — patienten kan vara i chock, uppjagad eller förvirrad. I vissa fall kan blödningen tillfälligt minska på grund av kärlspasm, vilket gör bedömningen mer komplex.
Viktigt: Alla former av blodförlust kräver omedelbar medicinsk bedömning.
Behandling av yttre blödning
Konservativ behandling
- Fixering av skadad extremitet
- Tryckförband eller avsnörande förband (tourniquet) vid arteriell blödning
- Sårdesinfektion och sterilt förband vid mindre skador
- Infusioner och läkemedel som stoppar blödning och stabiliserar vätskebalans
Kirurgisk behandling
- Åtgärder som att sy ihop skadade kärl och vävnader
- Akut kirurgi vid större skador
- Efter operation ges läkemedel som förebygger komplikationer och ersätter blodförlust
Förebyggande och prognos
Prognosen beror på blödningens omfattning. Farligast är sekundär blödning, som kan uppstå om en blodpropp lossnar. Med snabb första hjälp och korrekt behandling återhämtar sig de flesta patienter helt, med undantag för extremt stora och livshotande blödningar.
Rehabilitering
Rehabiliteringen anpassas efter blödningstyp och skadans lokalisering. Vid exempelvis blödning från magsäckens slemhinna kan kostbehandling behövas. Efter öppna frakturer betonas fysioterapi och återställande av ledfunktion.
Vanliga frågor
Vilken roll spelar första hjälpen vid venös eller arteriell blödning?
Den är avgörande för att stabilisera patienten och förebygga komplikationer.
Vad ska man göra vid kraftig blödning?
Applicera tryckförband eller tourniquet ovanför skadan och lägg gärna något kallt på området för att minska blodflödet.
Kan man stoppa arteriell blödning hemma?
Nej. Den kräver snabb medicinsk och ofta kirurgisk behandling.
Hur snabbt återhämtar man sig efter att blödningen stoppats?
Det beror på skadans allvarlighetsgrad. Återhämtningen kan ta några dagar eller upp till flera veckor.
