Många av våra patienter undrar vad en hygrom egentligen är. I denna artikel går vi igenom allt som rör detta patologiska nybildade vävnadsområde.
Vad är en hygrom?
En hygrom är en godartad tumörliknande cysta fylld med vätska. Den kan uppstå på olika delar av kroppen, men förekommer oftast vid leder som handleden, knät eller armbågen. Hygromer är vanligtvis mjuka och smärtfria, men kan växa sig stora och orsaka obehag eller begränsad rörlighet.
Orsakerna kan vara skador eller överbelastning av en led, försämrat blod- eller lymfflöde samt genetisk benägenhet.
Orsaker till hygrom
De vanligaste bakomliggande orsakerna är:
skador på mjukdelar
upprepade mikrotrauman (t.ex. vid sport)
störningar i lymfsystemet
ledproblem
ärftliga faktorer
åldersrelaterade förändringar
infektioner eller inflammatoriska processer
i sällsynta fall – malign tumörutveckling
Riskfaktorer
Riskfaktorer för att utveckla hygrom vid handen inkluderar:
tidigare skador
nedsatt blodcirkulation
långvarig stress och muskelspänningar
ärftlig benägenhet
sjukdomar i rörelseapparaten
åldersförändringar
ämnesomsättningsrubbningar
övervikt
brist på fysisk aktivitet
långvarigt stillasittande
arbete vid dator utan pauser
Viktigt att komma ihåg
En hygrom är ett mjukdelsnybildande område och dess uppkomst kan orsakas av fler faktorer än riskgrupperna ovan. Vid misstanke på hygrom bör man snarast boka tid hos läkare för diagnos och behandling.
Patogenes – hur utvecklas en hygrom?
Patogenesen för hygrom i handleden omfattar:
störd cirkulation av blod och lymfa
nedsatt funktion i lymfkärl och lymfknutor
ansamling av vätska i mjukdelarna
bildning av en kapsel runt vätskan
kapseln växer när den fylls kontinuerligt
tryck mot omkringliggande vävnader som kan ge smärta och deformation
risk för infektion vid hudskada eller trauma
Vissa lokalisationer, såsom subdural hygrom eller hygrom i hjärnan, är ovanliga och har mer komplex patogenes. Symtomen beror på typ, läge och utvecklingsstadium.
Typer av hygrom
Hygromer delas in efter:
Efter läge:
ledrelaterad
subdural
underhud/lednära
intraartikulär
tendinös (ganglion)
Efter innehåll:
serös
varig
blodtillblandad
blod-varig
Efter storlek:
liten
medelstor
stor
Efter tillväxt:
långsam
snabb
återkommande
Efter utvecklingsstadium:
initial
progressiv
stabiliserad
Symtom
Vanliga symtom på hygrom i finger eller hand:
smärta eller obehag
mjuk, elastisk knöl vid leden
ömhet vid tryck eller rörelse
nedsatt rörlighet i angränsande led
kosmetisk störning
lokal värmeökning
tyngdkänsla
risk för infektion och abscess
risk för sekundära sjukdomar som synovit eller artrit
Möjliga komplikationer
En hygrom kan orsaka:
infektion och abscess
synovit eller artrit
deformering och rörelseinskränkning i leden
nedsatt cirkulation och vävnadsnekros
i extremt sällsynta fall – malign omvandling
återfall efter kirurgiskt avlägsnande
Diagnos
Diagnosen ställs med:
klinisk undersökning och palpation
ultraljud
röntgen
MR
biopsi
analys av cystinnehåll
CT
dopplerundersökning
artroskopi
laboratorietester
Ofta krävs konsultation av ortoped, kirurg eller reumatolog.
Behandling
Behandlingen av hygrom vid fotled, knä eller handled kan innefatta:
observation
aspiration (uttömning av vätska)
skleroterapi
kirurgiskt avlägsnande (excision)
laserbehandling
ultraljudsablation
strålbehandling (ovanligt och endast vid särskilda fall)
Operation
En operation kan omfatta:
förberedelse och lokalbedövning
öppning och borttagning av cystan
eventuell dränering
förband och eftervård
Prognos
Prognosen beror på typ, storlek, läge och patientens allmänna hälsa. I de flesta fall är hygromer godartade och ger inte allvarliga komplikationer. De kan dock behöva tas bort om de trycker på nerver, kärl eller leder.
Exempel på prognos:
leder (t.ex. handled): god prognos vid rätt behandling
synovial hygrom: ovanlig men med god prognos
mjukdelar, t.ex. fot: god prognos, men operation kan behövas vid stora cystor
ryggmärg: mycket sällsynt form
Rehabilitering
Rehabiliteringen kan inkludera:
fysioterapi och rörelseövningar
massage för bättre cirkulation
stödjande ortoser eller bandage
antiinflammatoriska läkemedel
gradvis ökad belastning
regelbundna läkarkontroller
Förebyggande
Förebyggande åtgärder, särskilt vid graviditet eller riskbelastade yrken, innefattar:
regelbundna pauser från monotont arbete
fot- och handövningar
undvika överbelastning
ergonomisk arbetsmiljö
massage
rätt kost och tillräckliga vitaminer/mineraler
söka vård vid tidiga symtom
Vanliga frågor
Vilka kroppsdelar drabbas oftast?
Främst händer och fötter. En hygrom känns som en liten knöl nära en led. Att försöka "klämma sönder" hygromer är mycket farligt och kan leda till inflammation.
Hur ser en hygrom ut?
Det är en kapsel fylld med trög serös vätska, ibland med slem, proteiner och fibrin. I vissa fall kan den försvinna spontant.
Påverkar livsstil risken?
Ja. En ohälsosam livsstil ökar risken för komplikationer, såsom purulent tendovaginit. Skada på cystväggen kan leda till läckage av vätska och inflammation.
Kan hygrom komma tillbaka efter operation?
Ja, återfall förekommer. Rehabilitering tar normalt upp till 10 dagar. Ortos ska inte användas vid hudsjukdomar, allergi eller maligniteter i området.
Vilka ytterligare åtgärder hjälper efter operation?
Fysioterapi, träning och moderna minimalt invasiva metoder, såsom laser eller radiovågskirurgi, ger bästa långsiktiga resultat.